Nordnet Blogi

Nio års dagsverke över

Nordnet har fattat beslut att avveckla sin experttjänst, som påbörjades för cirka 10 år sedan i de andra nordiska länderna. Expert-idén var strålande och realistisk, eftersom den byggde på placeringar med riktiga pengar och inte på fiktiva placeringar såsom i bankernas modellportföljer. Ungefär vid samma tid gjorde Nordnet sin entré på den finska marknaden och expanderade senare kraftigt genom att bland annat förvärva bankirfirman eQ. Verksamheten har sedermera blivit allt mångsidigare och till exempel Shareville är på sätt och vis en moderniserad vidareutveckling av experttjänsten.

Det är sålunda tid också för oss att ta farväl av er alla som följt utvecklingen av vår portfölj och våra skriverier i anslutning till portföljen. Vi började i februari 2007, så för vår del är det fråga om ett dagsverke på nio år. Under årens lopp har vi fått rikligt med feedback gällande våra artiklar. I allmänhet har den varit mycket angenäm, vilket tyder på att vi har en stor och trogen läsekrets. Tack för det.

Avsikten med expertportföljen var att bevisa att en värdeplacerare kan nå framgång också med en passiv strategi. De placeringsprinciper, som vi följt i portföljen, har mycket kort presenterats på Nordnets hemsidor och utförligt i vår bok ”Onnistu osakemarkkinoilla” (finns endast på finska; i översättning ”Att lyckas på aktiemarknaden”). Som grundplåt för portföljen erhöll vi 100.000 euro, som intill maj 2007 i sin helhet placerats i aktier. Då man beaktar till betalning förfallna utdelningar som ännu inte syns på bankkontot, var portföljens värde före påsken drygt 165.000 euro. Trots finans- och eurokriser har portföljens värde stigit klart snabbare än aktierna i genomsnitt enligt Cap-avkastningsindex, som även inkluderar dividender. Härvid bör man komma i håg, att expertportföljens utdelningar blivit beskattade. I aktieindex beaktas inte skatter.

Helt försvinner vi inte från Nordnet. Redan för många år sedan kom vi överens om att våra kommentarer i experttjänsten också publiceras i Nordnetbloggen. Vi har lovat att vi också i framtiden kan skriva i bloggen, ifall vi har något angeläget att framföra. Framdeles kommer vi dock att uppträda sporadiskt som bloggskribenter och inte regelbundet som hittills. Givetvis är det också självklart att Nordnet förblir vår huvudförmedlare, eftersom vi inte funnit något bättre alternativ än Nordnet vare sig i fråga om förhållandet mellan kostnader och nytta eller i fråga om förmedlingsverksamhetens effektivitet.

Man kan verkligen tala om ett författardagsverke, eftersom vi hittills skrivit 888 kommentarer, av vilka hälften är på finska och hälften på svenska. För den statistiskt intresserade kan vi också nämna, att antalet tecken är drygt fyra miljoner. Enligt den feedback som vi fått har de svenskspråkiga artiklarna tjänat förutom inhemska kunder också Nordnets kunder i de andra nordiska länderna, som härigenom erbjudits möjlighet att få en heltäckande och mångsidig bild av den finska aktiemarknaden.

Ämnena i kommentarerna har varierat från den ena ytterligheten till den andra. Föremål för en genomträngande analys har varit såväl antalet kyrkovigslar som resekommentarer från Japan och översvämningar i Australien, men lejonparten av artiklarna har dock haft att göra med finska börsbolag. I en artikel har vi till och med analyserat den finska aktiemarknadens hisnande utveckling ända från 1960-talet. Drivfjäder till den artikeln var publiceringen hösten 2013 av verket ”Puoli vuosisataa pörssin sisäpiirissä” (finns endast på finska; i översättning ”Ett halvt sekel i börsens inre krets”). På grund av det enormt omfattande materialet kan vi nu endast erbjuda en lätt krusning på ytan av alla de tankar som framförts i kommentarerna.

Finanskrisen ett hot mot världens finansieringssystem

De gångna årens överlägset mest genomgripande och dramatiska händelse var finanskrisen, som under en kort period försatte hela världen i gungning. Som en följd av den blev 2008 världens globalt sett sämsta börsår genom tiderna. Under året sjönk kurserna i genomsnitt till hälften också i Finland.

Krisen gav upphov till åtskilliga kommentarer. Redan i januari 2008 fäste vi uppmärksamhet vid att paniken underblåstes av aggressiva blankningar och till och med av lögnaktiga rykten, vilket ledde till att shortandet senare förbjöds i många länder. Vi krävde, att blankningsvolymen borde offentliggöras för att det skulle vara möjligt att avgöra, om säljtrycket i en aktie var äkta eller om det åstadkommits i spekulationssyfte. I dag har vi i detta avseende kommit långt i fråga om öppenhet.

I september 2008 ventilerade vi orsakerna till bankkonkurserna. Vi ansåg att ECB borde ha sänkt räntorna för att lätta på läget. Då kunde ingen ana, att endast några år senare skulle det nya ”normalläget” vara nollräntor eller rent av negativa räntor.

Skuldkrisen i Europa var på sätt och vis en följdsjukdom till finanskrisen, vilket gav oss orsak att dryfta Greklands hopplösa situation i maj 2012. I april senaste år flyttade vi blicken till Ryssland, eftersom landet inom en nära framtid hotas av ett dramatiskt ekonomiskt sammanbrott, ifall inte oljepriset börjar stiga kännbart.

Marknadsläget och utdelningar bestående ämnen

Det är självklart, att det aktuella marknadsläget och dividendutsikterna behandlats i otaliga kommentarer. Redan i inledningsskedet i februari 2007 konstaterade vi att sammanställa en aktieportfölj i det läget kändes oerhört utmanande, eftersom vi ansåg kursnivån vara ytterst hög. I maj 2007 frågade vi till och med i rubriken till vår kommentar: ”När tar börsfesten slut?”. I dag vet vi svaret. Börsindexarna nådde sin högsta nivå i juli 2007.

Börskraschen under finanskrisen förändrade läget totalt. Redan i januari 2008 observerade vi ”slakt på börsen” och i juni 2008 dryftade vi frågan om, när börsen igen vänder uppåt. Krisens värsta skede var dock ännu framför oss. På hösten såg vi oss föranlåtna att påminna våra läsare om att ”placerare, som inte låter sitt omdöme fördunklas av panikreaktioner, utan agerar kallsinnigt, analytiskt och på basen av fakta, kommer sannolikt i efterhand att kunna belåtet konstatera, att hösten 2008 var en av närhistoriens bästa tidpunkter för långtidsplaceringar i aktier.” Till detta finns det egentligen ingenting att tillägga, även om kursnivåns djupaste vågdal bokfördes först i mars 2009.

Mot slutet av augusti 2011 förflyttades våra blickar till placeringsguld, eftersom den välkände placeraren Marc Faber vid denna tid också i Helsingfors hållit brandtal för satsningar på guld. Till och med i vår rubrik frågade vi oss, om guldpriset är en bubbla. Priset på guld låg då klart över 1.800 dollar per troy-uns (troy ounce = 31 gram; det gamla svenska viktmåttet uns är cirka 28 gram). Lustigt nog inleddes ett par veckor efter publiceringen av vår kommentar en långvarig brant nedgång för guldpriset. Även om en viss återhämtning sedermera inträffat, är priset ännu i dag endast cirka 1.200 dollar.

Om utdelningar har vi skrivit i otaliga kommentarer. I mars 2007 pågick enligt vår uppfattning ”alla tiders dividendfest”. I verkligheten ökade utdelningarna också under följande år. Till den nivån har vi inte längre lyckats återgå, eftersom utdelningarna sjönk i genomsnitt med 38 procent under våren 2009 som en följd av finanskrisen. Dock bör det konstateras, att dividendbesluten för räkenskapsåret 2015 i huvudsak varit angenäma såsom vi rapporterade för några veckor sedan.

Beträffande kommentarerna gällande enskilda bolag nämner vi ett par intressanta detaljer. I oktober 2010 aviserade Konecranes sitt intresse för en fusion med tyska Demag Cranes AG. Amerikanska Terex tog dock Demag framför näsan på finländarna. Nu skulle Konecranes vilja fusionera sig med Terex. Förhoppningsvis far ingen i väg med Terex nu igen framför näsan på finländarna…

I februari 2007 köpte vi till expertportföljen aktier i det lilla och då okända värdebolaget Turkistuottajat till ett pris av 11 euro per aktie. På kommande var dock pälsbranschens sju feta år, och det sedermera till Saga Furs omdöpta bolagets branta kursstegring ökade markant intresset för företaget. Som mest betalades mer än 49 euro för aktien i november 2013.

Ofta riskfria arbitragemöjligheter inom räckhåll

Vi har alltid varit intresserade av riskfritt arbitrage, vilket är möjligt då samma värdepapper samtidigt kan köpas eller säljas till två olika priser. I betalda emissioner är det typiskt, att det onormala säljtrycket pressar priset på teckningsrätten mera än kursen på den gamla aktien. Det blir då möjligt att riskfritt göra sig en förtjänst genom att sälja gamla aktier och köpa teckningsrätter, som berättigar till tecknandet av samma antal nya aktier. Ifall det i emissionen dessutom finns en ofta förekommande s.k. sekundär teckningsrätt för dem som tecknar med teckningsrätter, kan man ännu som en extra fördel få ytterligare aktier enbart till emissionskursen.

Vi rapporterade om lukrativa arbitragemöjligheter i samband med emissionerna i Nordea (emission år 2009), Suominen (2010), Aspo (2011) och SRV (2015). Det är fråga om ett annat slags arbitrage, när en rösträttsaktie är billigare än motsvarande röstsvaga aktie. Trenden har redan länge varit att aktieserierna, som avskys av utländska placerare, försvinner genom en sammanslagning av olika slags aktier, varefter alla aktier i samma bolag är likvärdiga. Numera är det nästan kutym, att de de röststarka aktiernas ägare, som avstår från en del av sin rösträtt, får kompensation. I praktiken har man vanligen genomfört en extra fondemission för rösträttsaktierna. Trot detta är rösträttsaktierna i båda Orion och Stockmann i allmänhet billigare än motsvarande B-aktier. I båda fallen liksom även i Oriola har bolagsstämman utan resultat röstat om en sammanslagning av aktieserierna. Det torde dock vara ett faktum att en vacker dag måste aktieserierna sammanslås också i dessa bolag.

I oktober 2011 behandlade vi i vår kommentar frågan om huruvida en småplacerare kan hävda sig mot börsproffsen. Kanske något överraskande är svaret ja, vilket för övrigt tydligt syntes under finanskrisens börsras. Enligt ägostatistiken köpte de finska privatplacerarna aktier till vrakpriser, när proffsen i panik vräkte ut aktier oberoende av pris. De professionella portföljförvaltarna förvaltar andras pengar, inte sina egna pengar såsom småplacerarna, och är dessutom i motsats till småplacerarna räkenskapsskyldiga också på kort sikt. Börsproffsen är därigenom tvungna att vara kortsiktiga och ansluta sig till sina kollegers lämmeltåg, eftersom arbetsplatsen annars kan vara i farozonen.

Marknadspsykologin påverkar placeringsbesluten i negativ riktning, vilket är ett ofta återkommande fenomen i våra kommentarer. Det mest kända exemplet är säkert millennieskiftets IT-bubbla. Ett annat frånstötande exempel är New York -börsens ”flash crash” i maj 2010, då börsen plötsligt rasade på ett ögonblick med nio procent och vissa aktiekurser sjönk med nästan 100 procent. Händelserna undersöktes senare. Orsaken låg tydligen i en portföljförvaltares inknackningsfel, som ledde till att datorerna började storsälja väldiga aktiemängder på marknaden.

Två år senare förlorade den ledande robothandlaren och HFT-tradern Knight Capital (HFT = High Frequency Trading) sin självständighet och var nära att gå i konkurs, då dess datorer på grund av ett programmeringsfel tappade förståndet och började köpa vilt aktier, som därefter genast såldes under anskaffningspriset. Detta förorsakade bolaget en förlust på nästan en halv miljard dollar under en enda dag.

Skattefrågor är alltid aktuella

Politikernas ofta ytterst klena sakkunskap om kapitalmarknaden förorsakar problem i fråga om beskattningen av kapitalinkomster. Alltför ofta ersätts sakkunskapen med populistiska och fördomsfulla argument. Slutresultatet kan därigenom bli rent av stolligt såsom på våren 2013 i samband med en genomgripande revidering av dividendbeskattningen. Till följd av en livlig diskussion korrigerades vissa ”gjutningsfel”, men fortfarande var slutresultatet ett lapptäcke utan logik. Rubriker i våra kommentarer talar för sig själva. I mars var rubriken ”Dividendskattereformen genast ett missfoster” och i april ”Förslaget till ny utdelningsskatt alltjämt undermåligt”.

Finlands skattegrad är till följd av de senaste årens skatteförhöjningar en av världens högsta. Finlands bruttonationalprodukt ligger i likhet med ett par andra EU-länder klart under nivån från år 2008. Till och med ett så elementärt faktum som sambandet mellan skattegrad och ekonomisk aktivitet såg vi oss föranlåtna att påminna om i mars 2014. Rubriken i den artikeln var ”Allt djupare depression med skattehöjningar”. Nationalekonomerna har redan för länge sedan varit medvetna om att en hög skattegrad dämpar den ekonomiska tillväxten, men denna sanning har tydligen inte nått alla politiker. Stor uppmärksamhet erhöll också vår i maj 2014 skrivna kommentar ”Finland den snikna skattmasens paradis?”.

Det skulle vara relativt lätt att göra utdelningsbeskattningen logisk och rättvis. Ett exempel på detta är den skattemodell som den kände skatteexperten Janne Juusela publicerat och som vi presenterade i en artikel i november 2014. En annan fråga som ofta sysselsätter placerare är hur snabbt förlustaktier kan köpas tillbaka så att fiskus godkänner att förlusten avdras från överlåtelsevinster. Föremål för kommentarer i juli 2009 och 2012 var två viktiga prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen. Det senare beslutet kom till i HFD efter en ytterst jämn omröstning. Vi misstänkte att endast den föredragande tjänstemannen och de förvaltningsråd, som förlorade i omröstningen, var tillräckligt förtrogna med placeringsärenden.

Smutsigt spel på börsen

Man kan med skäl vänta sig, att välrenommerade börsbolag håller en hög profil i moralfrågor. För detta talar också företagens omfångsrika ansvarighetsrapporter. Ett gott anseende, som byggts upp med stor möda och över en lång tid, kan på ett ögonblick förloras, ifall man börjar agera i gråzonen. Exemplet Volkswagen visar hur dyrt en mindre nogräknad företagsledning kan bli för aktieägarna. I Finland kommer vi fortfarande väl i håg fallet Nokian Renkaat.

I allmänhet slår företagen ytterst noga vakt om sitt anseende. Underligt nog finns det också undantag. Redan i februari 2007 varnade vi för den nya italienska huvudägaren i Finnlines. Det verkade uppenbart, att det italienska bolaget hade för avsikt att med tvivelaktiga metoder röka ut minoritetsaktionärerna från det finska rederiet. Tyvärr visade sig majoritetsägaren Grimaldi motsvara detta negativa första intryck. Utdelningar har inte lämnats för att hålla aktiekursen på en låg nivå och i betalda emissioner har emissionsvillkoren med flit gjorts så ofördelaktiga att Grimaldi med sin emissionsgaranti skulle få en mängd aktier billigt. Finnlines är ett utmärkt exempel på hur viktig utdelningen är för minoritetsaktionärerna. Bolaget har på sistone gjort rätt hyfsade resultat, men genom diskrimineringen av de andra ägarna går vinsterna i sin helhet till huvudägaren, som får inlösa de återstående aktierna billigt från marknaden.

I juli 2015 skrev vi en berättelse om ett fientligt företagsövertagande och en fortsättning på detta en dryg månad senare. Dessa artiklar fick betydande synlighet både i form av tidningsintervjuer och övrig feedback. Det var alltså fråga om Elisas försök att överta det österbottniska telebolaget Anvia. Fientliga företagskapningar görs i allmänhet av ”affärsmän” med tvivelaktigt rykte såsom islänningen Thor Björgólfsson, som i sin tur försökte komma över Elisa mot slutet av år 2007. Det har dock visat sig att hans metoder närmast hörde hemma i en söndagsskola jämfört med den arsenal av olika medel, som Elisas företagsledning hållit sig med.

På Anvias senaste års bolagsstämma hade Elisa till följd av ett märkligt rättsbeslut en knapp majoritet. Ansvarsfrihet beviljades inte Anvias företagsledning. Elisa misstänkte ogrundat, att Anvias personalförening i samband med en insamling av stämmofullmakter hade debiterat Anvia för portokostnaderna, vilket fick Elisa att kräva en särskild revision.

I år har Elisas metoder blivit ännu smutsigare än tidigare. I de två ledande österbottniska tidningarna Ilkka och Pohjalainen har på kort tid publicerats över 30 insändare, i vilka Anvia och dess ledning blivit utskällda och i vilka skribenterna rekommenderar att aktieägarna säljer sina Anvia-aktier till Elisa. Nästan alla skribenter är antingen anställda av Elisa eller är dessas familjemedlemmar eller bekanta. Skribenterna låter påskina att de är aktieägare i Anvia, vilket frånsett ett par undantag inte stämmer.

De till åldern unga skribenterna verkar inte ha någon utbildning att tala om. Trots bristen på utbildning är deras texter överraskande sakkunniga. Ilkka och Pohjalanen publicerade 24.3.2016 en omfattande nyhetsanalys, i vilken en av skribenterna meddelade att han inte ens skrivit den insändare som publicerats i hans namn. En kvinnlig skribent uppträder som två personer genom att använda också sitt flicknamn. Det verkar helt uppenbart, att nidkampanjen initierats av Elisa. Med en modern term skulle man kunna tala om trollande. Trovärdiga marknadsrykten om Elisas företagskapning tyder också på att andra osakligheter förekommer, men i brist på noggranna detaljer kan vi endast hoppas på att också dessa når offentligheten. Vi är sålunda tvungna att fråga, om företagsledningens moraliska värderingar i Elisa håller för en närmare granskning och om företagets styrelse håller måttet för ett börsbolag.

Kim ja Tom Lindström

Kim/Tom Lindström
Sijoittaja/kirjailija

Etkö ole vielä Nordnetin asiakas? Tule asiakkaaksi tästä.

Jos haluat tietää lisää siitä, miten Nordnet käsittelee henkilötietojasi, klikkaa tästä.

2
Jätä kommentti

avatar
uusin vanhin tykätyin
Nimetön
Nimetön
Tack för era inlägg, ni är guld värda! Hoppas ni fortsätter med nya inlägg så ofta som möjligt. Jag väntar ivrigt varje vecka på ett inlägg av er. Skulle även gärna se att någon av er kommer och drar en föreläsning till Österbotten!
Nimetön
Nimetön
Tack så otroligt mycket! Uppskattar er kunskap och era svenska inlägg nått oerhört.

Tilaa uutiskirje.

Uutiskirjeen tilaajana saat parhaat tarjoukset ja tuoreet uutiset sähköpostiisi 2–3 kertaa kuussa.

Jos haluat tietää lisää siitä, miten Nordnet käsittelee henkilötietojasi, klikkaa tästä.

Tilaa
Tilaa uutiskirje.
Uutiskirjeen tilaajana saat parhaimmat tarjoukset, tuoreimmat uutiset ja kutsut tapahtumiin sähköpostiisi 2–3 kertaa kuussa.








Jos haluat tietää lisää siitä, miten Nordnet käsittelee henkilötietojasi, klikkaa tästä.
Tilaa
Tilaa uutiskirje.

Uutiskirjeen tilaajana saat parhaimmat tarjoukset, tuoreimmat uutiset ja kutsut tapahtumiin sähköpostiisi 2–3 kertaa kuussa.
Jos haluat tietää lisää siitä, miten Nordnet käsittelee henkilötietojasi, klikkaa tästä.
Tilaa
close-link
Haluatko olla mukana testaamassa uuden palvelumme Beta-versiota? Ilmoittaudu testaajaksi tästä:
Ilmoittaudu testaajaksi

Huomioi, että antamasi sähköpostiosoitteen tulee olla sama, jonka olet rekisteröinyt nordnet.fi -palvelun kohdassa Salkku > Asetukset > Yhteystietoni.